Det finns en uppsjö av utbildningar inom miljö, hållbar utveckling och grön energi i Sverige såväl som utomlands. Beroende på vad man är ute efter finns många alternativ. Ifall man vill utbilda sig för att starta en karriär inom området finns det fleråriga utbildningar på högskolor och universitet, och för de som helt enkelt vill göra sig lite mer påläst om ämnet brukar det inte vara svårtillgängligt med enskilda workshops, kvällskurser eller privata föreläsare som kan prata inför mindre eller större grupper. Därtill erbjuder många större företag fortbildning och interna utbildningar för att företaget ska jobba mer miljömedvetet.
Utbildningar inom miljö och hållbarhet på universitet och högskolor har ökat markant i popularitet de senaste åren. Såsom Sveriges utbildningssystem ser ut söker man in på antingen betyg, vilket varit det absolut vanligaste, eller på sitt värde från högskoleprovet som skrivs två gånger per år och kan utgöra ett alternativ till gymnasiebetygen. Högskoleprovet blir dock vanligare och vanligare att söka in på istället för betyg, och högskoleprovet kan ersätta betygen i framtiden om det fortsätter i samma takt. Vad detta har för implikationer på miljöutbildningar är helt enkelt att det blir lättare eller svårare att komma in beroende på vad man har för betyg från gymnasiet.
Högskoleprovet är ofta lättare att få bra resultat på om man nyligen ägnat sig åt studier eller annan akademisk verksamhet, så att man har inlärningen färskt i minnet. Dessutom är det relativt stort fokus på matematik, vilket gör att de som läst en samhällsvetenskaplig gymnasieutbildning eller annan linje som inte har fokus på matematik har svårare att få bra resultat på högskoleprovet.
Grundskolan och miljöutbildningar
I en tidsålder där miljöarbete är så pass angeläget som nu är det av högsta vikt att grundskolan förbereder eleverna på vad som krävs för att minska klimatpåverkan. Dels har de ett ansvar att informera om vilka alternativ det finns för arbete och vidareutbildning, och dels på att informera om faktiska åtgärder. Skolan bör vänja eleverna vid att hålla miljön i åtanke vid alla slags val det gör, oavsett om det gäller mat, resande eller annan konsumtion.
I den högre skolåldern är det dock inte bara skolorna som kan informera om vad som finns för alternativ till eftergymnasiala utbildningar, utan där har även universiteten, högskolorna och de andra utbildningsinstanser som finns ett stort ansvar i att informera. Det brukar ske genom mässor, skolbesök eller reklam, vilket alla är relativt effektiva sätt att nå ut.
Även om miljötänk borde inkorporeras i all undervisning i grundskolan finns möjligheter till fördjupning, inte minst inom ämnet hemkunskap där miljöundervisning skulle kunna ha en central roll. Det är dock inte så lätt som man kan tro att hitta kompetenta lärare till syftet. ämnet hemkunskap har låg status vilket leder till problem då varken elever eller lärare tenderar att ta ämnet på särskilt stort allvar, och därför läggs få resurser på att utveckla ämnet vidare, aktualisera läroplanen och fortbilda lärare eller göra medvetna nyrekryteringar. Förhoppningen är att detta ska vända så snart som möjligt, då hemkunskapen är en värdefull möjlighet att inspirera till vidare miljöutbildningar.
